TACK Mikael Hermansson för att jag fick låna Dina bilder!

Uppgiften:
tolka icke-verbala signaler/kroppsspråk genom att analysera något i verkligheten, t ex en TV-debatt, ett arbetsplatsmöte, studiebesök i en klass eller i någon annan grupp av människor.
Frågeställningar: - Hur utvecklat var kroppsspråket? - Vad avslöjade kroppsspråket? - Fanns där dubbla, delvis eller helt motsägande budskap? - Hur pass samstämmigt var det verbala och det icke-verbala budskapet i debatten? - Andra reflektioner och kommentarer.

Debatt i svt den 2 december 2008-Mona Sahlin tappar manliga väljare


Väljarna sviker socialdemokraterna - allra sämst stöd har Mona Sahlin hos män över 65 år. Är det för att hon är kvinna? Vissa hävdar det. Andra menar att det är den nya "rödgröna röran" och sakfrågorna som är förklaringen. Källa:Svt-debatt

Debattledare: Jan Josefsson

Debattdeltagare:
Gudrun Schyman, fi-talesperson
Paul Ronge, PR konsult
Jens Ohrbach, Generalsekreterare Palme Center
Lotta Gröning, journalist Aftonbladet
Maria Abrahamsson,ledarskribent Svd
Luciano Astudillo, socialdemokrat
Ida, ssu ombudsman
Ulf Bjereld, proffessor i statsvetenskap
med flera...




Efter att ha tittat på tv-debatten ett antal gånger slås jag av att kroppsspråket inte var mer utpräglat än det var. Förmodligen var förväntningarna högt ställda eftersom jag tycker fenomenet är intressant och att jag läst mycket om det under den här perioden. Utifrån att de flesta av debattdeltagarna får kännetecknas som rutinerade i sammanhanget bör det väl vara så att de förfinat sitt kroppsspråk till att omfatta rörelser som inte avslöjar för mycket och min tolkning är att de använder kroppsspråket på ett medvetet sätt att förstärka det verbala budskapet.



Oavsett om deltagarna var tränade eller inte tyckte jag mig se att det var i huvudsak det som verbalt uttalades som skulle förstärkas, främst genom gestikulering med högerhanden som flera av deltagarna visade med att vända handflatan uppåt och i en rörelse nerifrån och upp gestikulera. I bland användes båda händerna. Jag tolkade detta som att de ville höja betydelsen av det som uttalades.

Maria Abrahamsson använder sin röst till att göra sina åsikter intressanta. Med ordentligt djup i rösten, nästan lite maskulin, får hon en pondus i det hon framför. Pondusen bekräftas i hennes kroppsspråk, hon visar sitt avgränsade revir med att luta sig lite framåt, fattar med händerna knäppta runt knät på höger ben som hon lagt över det vänstra. Hon har hakan lite framskjuten när hon pratar samtidigt som hon sänker blicken med jämna mellanrum för att sedan åter söka ögonkontakt och signalerar därmed ödmjukhet.
Tolkar inte som att hon med sin kroppställning skulle visa någon avog inställning till någon utan tolkar det mer som hon är noga med distanseringen så även när det gäller ögonkontakten.

Paul Ronge ler oavbrutet när han pratar, tolkar det som han använder kroppsspråket att positivisera det han uttalar, vet inte om det har någon betydelse för trovärdigheten då det kändes lite "påklistrat". Även han använder högerhanden att gestikulera med, hela tiden!



Ulf Bjereld lade jag särskilt märke till, ganska märkligt, eftersom han var den som rörde minst på sig under debatten. Med händerna knäppta och med rak kroppshållning yppade han sin åsikt och signalerade intresse och trovärdighet. Vände sig någon enstaka gång mot den han ville rikta sig till annars väldigt stillsam.

Jens Ohrbach var ej heller särskilt uttrycksfull. Bidraget till kroppsspråkstolkningen gav han iform av att han uttryckte -"blundade för" och då gjorde han just det, blundade. Min tolkning är att han förstärkte uttrycket på detta sätt.

Gudrun Schyman levde upp till min tidigare uppfattning, humoristisk, vältalig och "snabb". Använde sig även hon av sin högra hand och någon enstaka gång båda händerna att "lyfta" budskapet




Nej, inte som jag kunde uppfatta. Till saken hör att debatten som handlade om Mona Sahlin som inte var närvarande skapade inte särskilt många situationer som handlade om att försvara sig eller situationer som framkallade att någon behövde argumentera "på djupt vatten". Endast något enstaka tillfälle kallade på huvudskakning eller en liten "snörp" med mungipan.



Väldigt samstämmigt. I stort sett använde deltagarna samma gester,kroppshållning och minspel, väldigt lika till och med! Tanken föresvävade mig att det hela var inövat. En bildsekvens avslöjade att personerna längst fram satt med höger ben korslagt över vänster med händerna hophållna i knät,man kan väl saga att det utstrålades dominans!



Debatten i sig var väldigt enformig och tråkig.Jag har väldigt svårt för Janne Josefssons arroganta och småelaka sätt. Han har en tråkig vana att göra sig lustig på andras bekostnad och det är väl så med personer som inte kan vara roliga själv. Att Mona Sahlin inte närvarade gjorde ju att alla hade tolkningsföreträde huruvida opinionssiffrorna stämde och varför. Ja, som sagt småtråkigt. Debattdeltagrnas sammansättning hade med ett annat debattämne borgat för intressant mångfacetterad diskussion. Inte ens genusperspektivet eller könsmaktsstrukturen kunde lyfta i debatten.