Uppgiften:
att bli medveten om vilka icke verbala signaler som finns.
Inledning
Kroppsspråket – vårt ickeverbala språk innefattar många ”ord” dvs miner och rörelser – medvetna och omedvetna. Vi har lärt oss att använda kroppen som en förstärkare till vårt verbala språk och som eget signalsystem. Det senare är mer eller mindre utvecklat hos olika personer men det som är gemensamt är att det innehåller både handlingsrörelser och känslorörelser.Kulturella skillnader förekommer även om det finns många gemensamma nämnare. Kroppsspråket är också mer utvecklat hos tex döva som inte kan kommunicera med hjälp av ett verbalt språk. De har ofta utvecklat ett väldigt ”yvigt” kroppsspråk/minspel som förstärker teckenspråket.
Inom Transaktionsanalysen – TA (psykologisk teori och en systematisk psykoterapi för mänsklig växt och förändring) berättar man om de spel vi människor för mellan oss. I dessa spel har kroppsspråket en stor och många gånger en avgörande betydelse för spelens utgång.
Kroppsspråket har naturligtvis betydelse för vårt sätt att kommunicera med varandra och tolkningen av dessa icke verbala signaler kan både vara till fördel och nackdel i kommunikationen, eftersom språket är väldigt präglat av våra egna erfarenheter och livs- stratergier.
Kroppsspråkets fördelar utifrån de kulturella likheterna visar sig i tex kommunikationen med människor som har ett annat verbalt språk än svenska, man kan göra sig förstådd utan att ”prata” samma språk . Signalsystemets nackdelar är att det är lätt att tolka fel eftersom man är präglad, i alla fall i vuxen ålder, speciellt i kommunikation med icke svensktalande då vissa signaler betyder helt andra saker t.ex. höjda ögonbryn, blinkningar, visslingar.
Jag har de senaste åren verkligen jobbat med att inte låta mig påverkas av ”icke verbala” språk. Helt enkel verkligen lyssna på vad människor uttalar, inte vad som sägs ”mellan raderna” eller signaleras via kroppen, jag väljer att inte tolka vad människor säger eller ger uttryck för(inte helt enkelt). Ansvaret läggs då där det hör hemma – Jag tar ansvar för vad jag uttrycker och andra får ta ansvar för sig. Som exempel kan jag nämna min bästa vän som aldrig säger nej (av någon underlig anledning), hon säger ja och visar med hela kroppen visar att hon menar nej, FÖRVIRRANDE!
//ewa
 |
Identifiera signalerMänniskans grundläggande kroppsspråk härstammar från aporna – primaterna. Kroppsspråkets signalsystem innefattaransiktsuttryck, gester, ögonrörelser, positioner, sovställningar, placeringar i rumme, gruppkonstellationer, hållning, gångart, revirkänsla, hudkvalité, rynkor och linjer, skallstorlek, kroppslukt, klädes- och färgval, melodi eller tonfall i rösten. Det personliga rummet (reviret) måste inkluderas i kroppsspråkets begreppsvärd eftersom det ser olika utför olika människor, tex har småväxta personer ofta en mindre fysisk avgränsning för vad som är den privata sfären i förhållande till långväxta där kroppsstorleken gör sfären vidare. Det som händer utanför den ”privata sfären” tolkas i regel annorlunda än om någon kommer för nära. Att kliva in i någons revir är ett sätt att skapa dålig kontakt. Det behövs ofta mycket lite för att gå över gränsen till någons revir. Kroppsspråk - signaler • Höjda ögonbryn brukar omskrivas som en fredlig gest • En person som står med handen hållande om sin midja och armbågen utåt signalerar fientlighet eller avståndstagande åt det håll armbågen pekar. En position med båda armbågarna på detta sätt pekande utåt kan signalera missmod och irritation. • Korslagda ben och hållet varåt det överliggande benet pekar. Om du sitter jämte någon som har lagt sitt bortre ben över det närmsta benet och pekar så att säga åt ditt håll med sin hängande fot, så kan vederbörande med högre sannolikhet än annars vara gynnsamt inställd gentemot dig. Samma person på samma sida om dig, men sittande i en spegelvänd ställning distanserar sig eventuellt. • Korsade armar tolkas generellt som tecken på omedgörlighet eller avstånd. • Armar som läggs i kors över huvudet eller över bröstet. När vi använder denna försvarsposition har vi ofta högt uppdragna axlar. Tack vara armbågens form, som är kantig och hård, blir den ett bra försvarsvapen och symboliserar försvar. • En person, vars fötter pekar inåt då vederbörande går, kan förmodas vara inåtvänd och udda. • En person som i det att han uttalar något för handen i en rörelse mot munnen och eventuellt döljer munnen, kan misstänkas ljuga. Samma gest då han är tyst men du talar kan istället indikera att han misstror din utsaga. • Att klia örsnibben kan innebära ett avståndstagande. • Att tydligt visa handflatorna brukar tas som intäkt för att man inte har någonting att dölja. • Trummande med fingrarna eller bitande på naglar tyder på nervositet. • Sovställningar har betydelse, sover man ihopkrupen eller utsträckt på rygg kan tala om för oss ifall vi känner oss trygga just då eller inte. • Med en klapp på axeln menar man? - det hade jag gjort bättre själv. • Går man med stora steg är man? - en person som tänker i stora format • Vad visar man genom kroppsspråket när man sätter en hand på nacken? - man befinner sig i en obehaglig situation • Gnuggar man händerna känner man sig? – Nöjd och glad • Människor som går med en framskjuten bröstkorg vill alltid nå längre än han redan kommit. • Personer som tar breda steg är hyfsat försiktiga. De har ett bra fotfäste och använder energin för att ta säkra och inte snabba steg. • Först när du ser en person i ögonen, kan du upprätta en stabil kommunikation. • När man diskuterar affärer med någon ska man föreställa sig att det finns en triangel i motpartens panna. Genom att inbilla dig denna triangel skapar man en seriös atmosfär och motparten förstår att du har en seriös mening. • När vi är hungriga klappar vi oss på magen. |
SammanfattningÄven om jag väljer att inte tolka andra kommunikativa signaler än det uttalade ordet förstår jag vikten av att känna till och kunna läsa av andra signalsystem. Likväl som jag slås av att människor pysslar med många omedvetna, invanda beteenden kanske till och med genetiskt betingade så konstaterar jag att allt detta ”pyssel” skapar en massa missförstånd beroende på vad man tolkar in, när och hur.Jag finner det mycket intressant att vi behållit så många beteenden från aporna, det är ju trots allt ett tag sen vi blev människor men gener är ju gener. Det rent genetiska är ju inte mycket att göra åt kanske till och med bra att vi behållit mekanismer som träder i kraft när vi behöver försvara oss, para oss och överleva. Däremot är socialt utvecklade kommunikationsmekanismerna något som tål att reflekteras över. Det är väl också så att det är bra att känna till och kunna läsa av andra människors kommunikation, vi vill väl alla kunna göra oss förstådda och där är kroppsspråket en del i paletten. Sedan är det skillnad på att tolka och övertolka. I bland behöver man tolka intryck, situationer och då behöver man relevant kunskap för att göra det. |